Det är så konstigt. Jag älskar att vara hemma, bland alla mina vänner, min familj, i min säng, mitt hus, i Göteborg och Sverige och över huvud taget. Jag älskar Sverige. Men jag vill bort så himla mycket. Långt bort och upptäcka nytt. Hitta förändringar. Varför är det så? Jag tycker det är jobbigt att tänka på nästa år om jag går någon folkhögskola i Sverige. Då är det ett helt år. Orkar jag det? Eller ett år borta i något fjärran land? Det vore väl häftigt...
Mer instagram från Januari (i brist på andra bilder).
